Festivalval

Vet ni, jag tänkte skriva om något helt annat. Men så gick jag på konsert och såg Portico Quartet igår, kolla in dem här. Deras musik är som yoga för insidan och fick mina axlar att rinna ner från ögonbrynshöjd till sin designerade plats ovanför skuldrorna på fem minuter.

Så då tänkte jag: Nu ska jag skriva om musik.

Och det passar rätt bra, för peppen inför sommarens festivalsäsong har börjat. Festivaljättarna med Glastonbury i spetsen har börjat annonsera ut sina headliners, både Coldplay och Beyoncé har bekräftats komma till de glastonburyska fälten denna sommar.  Vilket antiklimax. Låt oss vara på det klara med att Coldplay på Glastonbury år 2011 kan säkert vara jättefint och stämningsfullt och blabla, men en intressant och spännande bokning är det icke.

Som tur är finns det alternativ till trötta jättar. Saken med Storbritannien är att utbudet av festivaler är enormt. Varje sommarhelg har du minst fyra festivaler att välja mellan, och även om samma tjugo band harvar runt de flesta festivaler så finns det nischade festivaler också. Skäggrock ditt gebit? Green Man. Övervintrad raveare? Creamfields. Nya band? The Great Escape, som dessutom har fördelen att vara i stadsmiljö i Brightons centrum. Hejdå, lervälling. Hej, dusch och drinkar i riktiga glas. Det finns en festival för alla.

Om England är lite för långt borta så finns det alltid Way Out West och Popaganda på närmare håll, nämligen i Göteborg och Stockholm. Mellan sig brukar de klocka in de flesta HERREGUDJAGMÅSTESEDEMNUUU band för året ifråga.

Själv har jag inte bestämt mig för hur sommarens tältschema ser ut ännu. Efter 15 år på festival är jag är trött på att regnvåt och trött sitta och huttra under ett partytält och önska livet ur tältgrannarna som envisa med att spela tysk distad minimaltechno natten igenom.

Men sen, då det närmar sig, så kommer den som ett brev på posten, lusten att trängas med  20 000 – 200 000 andra människor i varierande stadier av intoxikering. Var den lusten kommer ifrån vet jag ej, men jag tänker mig ändå att den är ett gott tecken, ett tecken på att man fortfarande kan skaka av sig vuxenheten som en maläten vinterkappa några dagar om året.

(Publicerad i Papper)

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s